Vart tog de vägen ?

I morse tog matte med sig Gaila och valpongen, och de har ännu inte kommit hem, och här är det middagsdags nu.......
Husse verkar inte särskilt orolig, så allt är väl som det ska då, elller inte ?
Nu hör jag dem förresten nog i trappan. Japp nu är de hemma ! Både Gaila och valpongen verkar rätt trötta, men glada ändå, och de luktar spännande av andra hundar......
Undrar vilka de har mött och varför ?
Vi nosade allihop av Gaila och valpongen, även om Jamie nog nosade efter annat också !
Senare efter att vi alla ätit och Gaila, jag och valpongen var i köket, så berättade Gaila att de hade varit på ett ställe med konstig sand på golvet och där var massor av hundar som skällde, och de var av alla olika storlekar. Sedan fick de komma upp på ett litet bord, som Gaila tyckte var jätteläbbigt, och en människa skulle klämma och känna på henne. Då förstod jag att de varit på utställning.......
Jo en annan är ju ganska van vid det vet ni..........
Senare på eftermiddagen hade de åkt bil väldigt länge, fått komma ut på korta rastningar på nya ställen, ätit hamburgare och hundmat, samt träffat 3 små isbjörnar. Dessa isbjörnar hade valpongen blivit jätterädd för när de skällde (skäller isbjörnar förresten ?) på henne och Gaila. Deras matte hade sagt till dem några gånger, men inte förrän matte lade sig i blev de tysta !
Då hade valpongen redan förstått att de där vita fluffbollarna (isbjörnarna) var inte farliga, och istället börjat undersöka det nya stället med sin dammsugarnos.......

Bland andra fyrbeningar.....

Idag fick vi följa med matte och husse till ett ställe där det var livat värre !
Vi var på Riddarspel.
Här fanns hästar och en massa högljudda människor. Som tur var så höll sig hästarna inom ett inhägnat område så jag kunde i lugn och ro iaktta dem utan att vara orolig för att de skulle komma för nära !!!
Vid ett tillfälle så kom vi rätt nära det avskärmade stället där hästarna var och då kom en konstigt klädd man raglandes fram mot mig och matte, varpå jag morrade varnande till honom med raggen rest. Dessutom pratade han väldigt konstigt så även matte tittade undrande på honom.
- "Fyllehund" sa han sluddrigt till oss. Jag tittade på mannen och fortsatte morra med raggen rest, sedan tittade jag på matte och hon tittade på den där mysko mannen innan hon sakta svarade
- "Ja det kan man också säga".
Vi båda trodde att han menade mig och att han sa det som ett dåligt skämt, men efteråt förstod vi att han syftade på sig själv.
Strax därpå gick han iväg en bit och jag lugnade ner mig och slutade morra. Sedan vände han sig mot oss och kom ännu en gång gående mot oss, men denna gång mer som en "vanlig" människa.
Han tittade inte på mig, utan tittade på och tilltalade matte först, men sa sedan lågt till mig
- "Hej snygging"  och hälsade på mig.
Jag tyckte då han var helt ok och pussade honom försiktigt på handen som hälsning tillbaka, varpå han vände sig mot matte och sa
- "Det var en stilig corgikille du har där".
Matte slappnade av log och sade
- "Tack, jo han är jättemysig men han tyckte allt att du var underlig till en början"
-"Jag förstår honom svarade då mannen, men det ingår i skådespeleriet vårt att jag ska vara en Fyllehund....." Så skrattade han och gick därifrån.
Matte och jag fortsatte att kolla in riddarnas bravader och eskapader, innan vi sedan gick med de övriga i vårt sällskap och tog en gofika med våfflor.
Jodå både jag, Poco och Wille fick smaka våfflor vi också. Det var mumsigt.

En av mattes favoritriddare

Våfflor är gott

Promenad - Rallylydnadsträning

Japp nu är det dags igen. Nu ska matte "träna" Rallylydnad med mig. Egentligen undrar jag vem som behöver träna jag.....
Jag kan följa matte, men hon har svårt att följa mig i de olika övningarna. Så kanske är det bäst hon får "träna mig" då. Mig gör det inget, för jag får godis varenda gång vi tränar, och rätt mycket också. Så det kan jag ställa upp på.
Men först tog vi en rastnings promenad. Den innehöll både lite dramatik och var spännande. Först så gick vi på en rätt lerig stig. På ena sidan lutade det rätt brant ner i en dalgång, och på den andra sidan var det lite snårig skog och nyponbuskar.
Matte hade tänkt ta av mig kopplet när hon i samma stund längre bort på den smala stigen såg en kvinna med en storpudel. Storpudeln har både matte och jag mött förr och den är arg på alla hundar den möter och hans matte har det nog rätt jobbigt med honom.
Kvinnan som höll i Storpudeln hon viftade och hade sig med armarna, och vi fattade noll, till att börja med. Men jag blev irriterad och morrade åt Storpudeln, varpå matte sa åt mig att vara tyst. Klart jag lyssnade, någon ordning ska det vara. Men storpudeln fortsatte att hoppa och skälla i sitt koppel, och jag gissar att matte tyst önskade att de skulle vända och att kvinnan skulle få ordning på sin hund.
Jag hade utan problem kunnat möta den där jycken på den här smala stigen, men kvinnan med Storpudeln kunde troligen inte möta oss och kanske var det därför hon viftade och vevade med händerna ?
Eftersom inte kvinnan flyttade sig från stigen, så tog matte med mig nedför den sluttningen som bar av ner mot dalgången. På väg nedför sluttningen så halkade matte till och tappade balansen i leran. Jag hade fortfarande koppel på mig, så jag kände ett lite ryck i kopplet vände mig mot matte och märkte att matte hade släppt kopplet och nu åkte kana en liten bit ner i branten. Matte slog sig inte påstod hon för hon landade ju mjukt eftersom det är gräs.
Matte reste sig upp och tog tag i kopplet igen, men vi såg inte till Storpudeln alls och matte trodde väl att den gått sin väg och började ta sig uppför branten igen. Då fick vi syn på den, jag först, vilket matte nog märkte, och sedan matte. Så vi stannade kvar där i branten vid en nyponbuske, medan kvinnan med storpudeln passerade ovanför oss på den smala stigen. Vi väntade ut dem och lät dem passera och väntade en stund till innan vi gick tillbaka upp på den leriga stigen.
Så kunde vi äntligen fortsätta vår promenad då. Det var verkligen lerigt på stigen och flera gånger höll matte på att halka omkull, men varje gång hittade hon balansen igen. Så småningom kom vi ner till lite fastare mark och istället för att fortsätta hemåt, som vi brukar när vi gått den här stigen, så fortsatte vi ännu längre på gångvägen vi kommit till. Matte släppte mis lös och jag fick springa och nosa hur jag ville och överallt. Ibland sa matte "Spotta ut" när hon trodde att jag hittat något att äta på. En gång hade jag hittat en gammal förpackning som innehållit hamburgare, men den fick jag inte slicka ren för matte. Hon sa att det var äckligt ! Vi följde gångvägen och mötte flera människor med och utan hundar. De uppförde sig och matte såg till att jag uppförde mig också. För varje gång vi mötte någon så kallade hon in mig till sidan, belönade mig med godis och sa till mig att gå där tills vi var klara med mötet. Klart jag gjorde så, jag vet ju att det betyder GODIS !
Vi gick en bra lång sträcka och när vi var nästan hemma kom vi till vår "träningsplats" för Rallylydnads övningar. Matte valde några svängar både 360 graders och 270 graders åt båda hållen. Hon valde också "Stå - Gå runt", "Ligg", "Sitt - Front - 1 steg bak, 2 steg bak, 3 steg bak", "Sitt - 1 steg fram, 2 steg fram, 3 steg fram", "Sitt - Sväng vä - kalla in", "Sitt - sväng hö - kalla in" och även några "tysksvängar". Roligt var det och godis fick jag !
På vägen hem gick vi förbi "min sten". Här brukar jag alltid få springa före matte och hoppa upp på stenen. Så även idag. För det får jag också godis, så varför inte ?
Väl hemma igen var både jag och matte törstiga. Husse undrade varför matte var så lerig på byxbaken, och när hon berättade det så skrattade husse och sa :

"Vad synd att jag inte var där och hade kameran med mig då" !
Hmpfff sa matte och buffade till honom. Sedan tog husse ut de andra två killarna, med ursäkten "Så att du inte behöver halka en gång till"..........
Nä ni nu ska jag släcka törsten och sen "Ta igen mig lite". Ha det gott.

Blött och lerigt.

"Min sten"

En promenad med matte - A walk with mom.

Idag tog jag och matte en kvällspromenad på egen hand, medan Wille och Hector väntade hemma. Det blev ingen lång promenad, men den blev händelserik.
Till att börja med så var det rätt lugnt och matte lät mig springa lös. Men efter en stund så såg vi en hund med sin matte komma mot oss varpå matte kopplade upp mig, för säkerhets skull. Inte för att jag är olydig utan snarare för att hon inte alltid litar på de hundar vi möter, hon har mött en hel del olika när hon varit ute med oss på promenader. Det här var en av Hectors "icke kompisar" och den här hanen kunde var rätt grinig, det visste till och med jag och gjorde mig beredd att möta honom, fast jag var mest rädd för honom, men det ville jag ju inte visa. Men matte är trygg och när hon bara sa "Lugna dig killen det här går bra" då tror jag på henne. Matte sa till mig att gå vid sidan, vilket jag genast gjorde, hon själv var också avslappnad och visdade ingen rädsla för den här hunden, så jag slappnade av och så mötte vi dem. Redan på väg mot dem hade den hanen som vi mötte visat hur stor och arg han var, så jag hade lite ragg på ryggen innan, men när matte lugnande smekte mig över ryggen så lade den sig ner och jag gick vid hennes sida med matte mellan mig och den här andre hanen. Allt gick bra, han kom inte åt mig och matte var bereddd att se till så han inte kom i närheten ens. Men den här hanen ställde sig på bakbenen och hoppade fram mot oss samtidigt som han skällde morrade och ryckte i kopplet. Hans matte gick på kryckor och hade säkert fullt upp med honom och märkte nog inte att hon kom vid sidan av gångbanan med sin ena krycka, varpå hon halkade omkull ! Matte hann se vad som hände och stannade en bit från dem och frågade hur det gick. Till svar fick hon "Bara bra", men hon verkade inte tro på det. Hanens matte kom inte upp på egen hand så matte lämnade mig och sa bara "Sitt kvar", och kopplet vara bara lindat runt en lyktstolpe, bara för att jag skulle kunna flytta mig om den stora svarta hanen skulle komma loss innan matte hann fram. Men hans matte höll i honom ordentligt fast han var stark, så matte hann fram och tog över kopplet med den ena handen och hjälpte hundens matte upp med den andra. Den stora hanen satte tänderna över mattes arm när hon höll i honom i ett mycket kort koppel, men bet nog inte hårt för matte sa inget, utom "Lägg av" i en skarp ton till hanen, varpå han genast släppte hennes arm.
När hanens matte fått hjälp upp på fötterna igen och kunde gå ordentligt och mådde bra, det såg matte till att ta reda på innan hon kom tillbaka till mig, så återvände matte till mig. Jag hade snällt suttit och väntat på matte och var jätteglad när hon kom tillbaka. Vi fortsatte vår promenad och efter en stund mötte vi en Shih Tzu som skällde på mig, men matte sa bara att jag skulle gå vids sidan av henne, så var det lugnt. Shih Tzun kom av sig när jag inte svarade, och gick vidare. Vi hade gått ytterligare en bit när det plötsligt kommer en lös hund mot oss, visserligen en liten dvärgpinscher, men ändå. Jag såg att matte letade efter hans matte/husse, men ingen kom. Hunden hade troligen rymt. Matte hade mobiltelefonen med sig och ringde till polisen och sade att det var en lös hund här. Polisen frågade troligen hur den såg ut, för matte började beskriva den, och sedan sa matte vad bra då hoppas jag ägaren snart får tillbaka sin hund igen. Hunden följde inte efter oss den bara passerade oss efgter att ha kollat in mig. Matte släppte inte fram den till mig, trots att den försökte komma fram till mig. Jag var lika lättad för det, det här verkade bli en väldigt händelserik promenad. Istället schasade matte bort den och sedan gick vi vidare medan hunden gick tillbaka åt samma håll som den kommit från.

GOD JUL allesammans ! (MERRY CHRISTMAS everyone !)

Ja nu är det snart Julafton har jag förstått. Det finns en massa prassliga saker överallt och jag vill gärna bära omkring dem och leka med dem, men se det går inte för sig alls !
Nu har matte har dessutom släpat in ett stort träd som hon hängt en hel massa mysko grejer i.
Det första jag gjorde när jag fick syn på det i morse när jag kom upp, det var att skälla ut det !
Matte försökte hyssja på mig, men förstod hon inte att sådär ser inte normala träd ut undrade jag förvånat !!?? Dessutom brukar träd vara utomhus, inte inomhus....
Sedan skulle det fotas framför trädet !
ALDRIG att jag går nära ett sådant konstigt träd ! Nänä glöm det !


Well now it's just Christmas Eve, I understand. There are a lot of rustling stuff everywhere and I would like to carry them around and play with them, but mum did make sure that I will not do that at all!
Now, mum has also dragged in a large tree and she hung a lot of weird stuff in it.
The first thing I did when I saw it this morning when I got up was a bark very loud at it!
Mum tried to hush me, but I wonder very surprised if she didn't knew that a tree should  not to look like that, at least not normal trees !!?? Trees are to be outdoors not indoors.......
Then she wanted to take some photograph at me in front of the tree!
NEVER I go near such a strange tree! Nana forget it!