Natti Natti !

Nu ska jag sova ! I går var det en rätt lugn dag med inte alltför mycket aktivitet för min del. Men trött blir man i alla fall och nu är dte ju över midnatt ! Sovdags.

Långpromenad med matte

Idag tog matte med mig på en lång och skön promenad. Vi hann se lite av solen också innan den försvann bakom grå regnmoln.
I början av promenaden hade jag kopplet på mig, och då påminde matte mig om, hela tiden, att inte gå före, inte ha för bråttom och absolut inte dra i kopplet. Klart jag gjorde som hon sa, för trots allt är det bästa att gå jämte matte och ha koll på godiset i hennes fickor.
Men annars var jag utan koppel den större delen av promenaden och fick gå omkring och nosa som jag ville.
När vi mötte personer, bilar, cyklister eller hundar så kallade matte in mig och ville att jag skulle gå bredvid henne. Klart jag gjorde det, och varje gång belönades jag med godis av matte.
Dessutom vet jag att utan koppel får jag bara gå om jag lyssnar, och utan koppel är det roligast att vara så självklart lyssnar jag på matte och vad hon vill.
Jag har börjat förstå att matte vill ha mig där när vi möter någon, så mot slutet av promenaden gick jag frivilligt in till hennes vänstra sida så fort det kom någon mot oss.

Under promenaden bjöd jag matte på en massa tillfällen att belöna mig med godis.
Bl a brukar vi gå utmed en stenmur, och upp på den gick jag bredvid matte som gick på gångvägen. Klart matte gav mig godis. Jag hittade också en stubbe som jag klev upp på, och naturligtvis fick jag godis då !

Lite Dogparkour

När jag såg en sten som verkade lagom att hoppa upp på då gjorde jag det, och matte belönade mig. När jag såg ett brunnslock eller ngt annat spännande så klev jag upp på det, och återigen belönade matte mig. Ja som ni förstår så går det åt en massa godis på våra promenader, vilket jag gillar.

När vi gått en bit och började närma oss hemma så gick plötsligt matte in bland husen och där brukar vi inte gå. Matte var orolig för något det kände jag och några gånger vände hon sig om och tittade bakom oss innan vi gick in bland husen. Men sedan slappnade hon av lite.
Vi fortsatte att gå mellan husen och svängde efter en stund in på en lekplats. Där fick jag göra lite balansövningar, som naturligtvis belönades med godis.
Den läskigaste övningen var att kliva upp på en fjäderhäst, för den rörde sig så fort jag satte bara en tass på den, så den blev en verklig utmaning för mig. Men med mattes hjälp, för hon höll den stilla så jag i lugn och ro kunde kliva upp på den, så kom jag upp på den också. Sedan stannade jag på den en liten stund medan jag fick godis, och när mina ben slutat skaka lite (av att fjäderhästen rörde sig) så stod jag alldeles stilla och belönades med massa godis och två ljuvliga köttbullar.
Jag ville ha mer köttbullar och försökte igen, men då sa matte "Stopp nu, du ska vara försiktig" och istället gick vi till en lite "stuga" och där stannade jag och ställde mig på olika platser som matte pekade ut. Det var jätteskoj !
Sedan gick vi till en gungbräda. Den var också lite läskig tyckte jag, inte att gå upp på, men precis när den skulle slå över och ta i marken på andra sidan, då var det läskigt. Men med matte som stöd och hon bromsade gungbrädan väldigt noga, då gick det bra det med, och även det belönades med godis och köttbullar !
Nästa utmaning var att kliva upp på en lite högre sten en bit utanför lekparken. Det var lite svårt för den var lite brant, men matte hjälpte mig och då gick det bra och däruppe fick jag också godis. Sedan tänkte jag hoppa ner, men matte stoppade mig innan jag knappt tänkt tanken, och hjälpte mig ner försiktigt istället.
När vi var nästan hemma så var det en man som ville hälsa på mig. Men matte sa att han inte skulle hälsa på mig, så han lät bli.
Sedan fortsatte vi hemåt, och nu fick jag springa som jag ville igen och nosa både här och där. Så skönt. Snart var vi hemma igen och nu var jag törstig, det vill jag lova, så det var jättegott med vatten !

Powerwalking....

Det tror jag alla vet vad det är, och nu vet jag det också sedan ett par månader tillbaka, för husse tar en sådan varje dag med oss alla tre Corgikillar - samtidigt.
Matte tar också "Powerwalk" promenader, men hon tar oss med en och en, vilket jag tycker är roligare.
Idag var en sådan dag när husse tog med oss alla tre på en "powerwalk" promenad. Det regnade ute och var trist väder, så en blir ju rätt blöt då. Men ut gick vi och det var rätt skönt när vi väl var ute.
Sträckan idag blev 1773 meter, eller 1,7 km.
Vi gick i en ordentlig hastighet, och jag tyckte det var skönt för jag hade lite träningsvärk efter att ha Dogparkour tränat i två dagar. Därför var det skönt att bara gå i bra takt och må gott.
Under promenaden mötte vi några andra jyckar som var ute med sina hussar/mattar. Hector gör som han brukar - han kryper ihop på marken och vägrar gå, sedan när hunden/hundarna passerat så skäller han på dem och låter jättearg. Jag tycker det är jobbigt så jag försökte säga till honom, men husse hann före.
Jag och Wille fick godis, för vi var tysta och "snälla" men Hector var inte det så han blev ju utan då.
När vi en kort stund därefter mötte en till hund så saktade Hector ner farten, jag var beredd att säga till honom att gå, men husse bara sa "Nej, uppför dig" till oss båda så vi mötte hunden i lugn och ro och belönades därför med massor av godis från husse.
Nu har vi kommit hem igen och är rätt smutsiga på magen påstår matte, som jag egentligen inte tycker ska säga något, för hon var ju inte med oss ut. Men matte är ju matte så jag försökte ändå komma upp i hennes knä, men det fick jag inte, för jag var alldeles våt om mage och rygg.
Nu ska jag slumra en stund. Ha det gott allihop.

Mer Dogparkour...

Idag tog matte med mig till Parkourbanan igen. Men den här gången var lillhusse med han också, han ville ju också se Parkourbanan. Väl där så visste jag precis att matte hade laddat fickorna med godis och jag var beredd att sätta fart med träningen.
Lillhusse började på en gång, först lite tveksamt sedan mer och mer självsäkert, och han har ju redan tränat parkour ett tag då han är medlem i en Parkourklubb.
Medan lillhusse roade sig, så roade jag matte med att överraska gång på gång. Varenda gång fick jag godis och blev alltså rejält belönad. Så det är klart att det var skojigt - helskojigt.
Eftersom det nästan var mörkt så var det skönt med ordentlig belysning sa matte uppskattande om de rätt starka lamporna på Parkourbanan.
Medan jag gjorde diverse övningar så började lillhusse och jag få publik, ja de till och med applåderade när jag gjort ngt riktigt bra och matte var jätteglad och peppade mig massor. De ropade "Heja" åt lillhusse som tyckte det var skojigt.
Men lillhusse var försiktig, för det hade matte sagt att han måste vara eftersom man kan göra sig illa om man ramlar ner eller landar fel.
För er som inte riktigt vet vad Parkour är så kommer en förklaring :

Parkour är en sport för människor och är ett smidigt, balanserat, kontrollerat och snabbt sätt att röra sig genom alla sorters miljöer. Hinder kan vara allt i omgivningen : hustak, stolpar, bänkar och trottoarkanter, träd, stenar, staket och murar.
Parkour blir ngt av en livsstil för vissa människor. Sporten kommer ursprungligen från Frankrike. Parkour förkortas ofta PK, och är en disciplin och en metod som går ut på att utan hjälpmedel träna kroppen för att snabbt, balanserat och effektivt kunna ta sig förbi hinder.

Dogparkour är en ny träningsstil som spridit sig från Hawaii till Stockholm. Dogparkour går ut på att hunden får träna balans, styrka och lydnad längs den vanliga promenadsträckan, och hunden lär sig samtidigt att på ett smidigt, säkert och balanserat sätt ta sig förbi hinder som dyker upp. Man kan använda sig av stenar, sandlådor, bänkar, trädstammar att gå balansgång på eller hoppa upp på, låga vägbommar att krypa under och annat som dyker upp längs promenadvägen att träna på.
Här finns lite mer exempel : http://dogparkour.se/

Här kommer några bilder från dagen också :

"Framtassar upp" sa matte och så gjorde jag.

Balansträning som heter duga. Men jag klarade den också.

Inte så svår balansträning.

Balansträning var svårt, men skojigt !

Lite följa John med lillhusse. Han hoppade före och jag hoppade efter !

Balansträning var det ja.

Runda rör som vi hittade.

Dogparkour !

Jag tror inte matte är riktigt klok ibland. Vet ni vad hon hittade på under vår promenad igår kväll ? Hon tog med mig till en bana som kallades Parkourbana - för människor !
Jag hade ingen aning om vad det var för ngt, förrän matte hjälpte mig att förstå ! Men rätt snart insåg jag att det var bara att balansera och kliva/hoppa upp på olika saker - så fick man godis ! Yummie tänkte jag och bjöd till alla möjliga tillfällen för matte att belöna mig, och det gjorde hon också rejält, både med köttbullar och leversnittar ! Mums säger jag och insåg fort att det här var ju helfestligt - jag fick ju en massa extra mat ! Vad gör man då inte för matte !?
Matte blev stolt över mig det märkte jag, speciellt när jag frivilligt klev upp på en triangelliknade sak och utan problem balanserade på den spetsigaste delen av den !
Oj vilken massa köttbullar jag fick då !
Sedan visade matte mig en tunnel, den var jag lite skeptisk till till att börja med, men när matte kastade in lite leversnittar där - klart jag måste hämta dem ! Slänga bort mat sådär, det är väl ändå onödigt !? Sedan gjorde matte samma sak flera gånger och till sist så tyckte jag att det var enklare att fortsätta rakt fram och igenom tunneln än att vända och gå tillbaka ! Men vet ni då stod matte där på andra sidan och jag fick ännu fler köttbullar ! Inte så dumt alls ! Naturligtvis gjorde jag om det flera gånger  - och äntligen hade matte fattat att det var bättre att ge mig godiset än att slänga bort det i en konstig tunnel ! Tänk vad man kan lära mattar ibland !

Några bilder kan jag visa också, men inte blev det så många för matte glömde bort att fota när hon såg hur duktig jag var.

Balansträning på Stenbänk.

Balansträning på Parkbänk.

Balansgång.

Redan Nyårsafton !

Idag har det smällts och skjutits raketer lite då och då, men varenda gång har Wille talat om hur obehagligt han tycker det är och skällt på dem. Matte har försökt sova ett par timmar för hon ska till jobbet och jobba hela natten, men hon säger att det är omöjligt att sova för precis när hon "nästansomnat" så smäller det till av raketer, samtidigt som då Wille skäller på dem, och klarvaken blir hon. Så hon gav upp och satt och höll oss sällskap istället.
Vi har ätit middag redan med lite extra gott på. Det gillade jag.
Efter ett par timmar så åker matte så till jobbet, och Wille får följa med henne. Han är också en mattehund, och matte tror att det är bättre att han är med henne än att han är här hemma och skäller en massa. Så jag Hector, lillhusse och husse firar Nyår tillsammans.
Husse plockar fram lite gott till honom och lillhusse, som de sedan avnjuter i vårt sällskap, både Hector och jag kastar hungriga blickar på dem, och visst får vi smaka. Ja jag älskar chips och snacks, och det gör Hector också så vi äter gärna av dem. Men cidern som husse köpt, den får vi inte smaka. Kanske lika bra det. Även om den är utan alkohol, som husse sa, så är det godare med vatten tycker i alla fall jag, fast ibland kan kaffe vara gott också, även om jag då får norpa det ur en kvarglömd kopp på bordet eller så, för både matte och husse vägrar dela med sig frivilligt av sitt kaffe.

Nu ska vi ut en snabbis säger husse "Innan det brakar loss". Så blir det.
Det smäller omkring oss lite mer redan nu, men det ska tydligen bli värre om jag förstår husse rätt.
Själv tycker jag att det här räcker. Inte för att jag inte hör dem, jag är lika känslig i mina öron som Wille, men nog är det väldigt högt ljud när Fyrverkerierna far iväg tjutandes, väsandes och sedan smäller. Men rädda blir vi inte.
När jag tog en av mina första promenader med matte i Polen, innan vi lämnade Polen för Sverige, då lyckades matte pricka in ett Fyrverkeri som var i Polen då i början av Januari. Det var inte särskilt läskigt eller skrämmande, och det är ju inte det här heller.
Men ändå, både Hector och jag vill nog helst in och det lyckas vi förmedla till husse också. Så vi går in igen.
Strax efter sätter det verkliga smällandet igång ! Jisses vad det låter, det är nästan så det blir för mkt. Men rätt snart slutar det också och sedan blir det bara enstaka smällare då och då.
Husse han gick ut och fotade dem han, medan lillhusse jag och Hector stannade kvar inomhus. Men husse kom snart in igen, det kanske blev lite väl mkt för honom också ?! För även om dessa hussar och mattar inte verkar ha lika bra hörsel som mig, så borde de ju ändå höra smällarna, eller ....?

Tja visst smällde det en del !

Husse han fotade han !

Några lyckades han fånga på bild !

Så var det Julafton då......

Ja i alla fall säger matte det. Matte har samlat ihop en massa spännande paket och håller på att lägga dem under granen. Jag är jättenyfiken på dem, men jag får inte röra dem har jag blivit tillsagd.
Vi har precis ätit vår Julmiddag jag och "brorsorna" så vi är rätt mätta för tillfället, men jag vet att det luktar väldigt gott om några av paketen där under granen, och dem vill ju jag kolla in.
Det är rätt lugnt här idag, men tidigare i veckan har det smällts raketer, och dem gillar inte Wille ngt vidare.
Nu ska vi visst följa med husse ut en sväng. Jag kastar en sista längtansfull blick på paketen, sedan går jag till husse. Men då märker jag att matte också börjar ta på sig ytterkläder och då blir jag ivrig, för det brukar betyda att matte ska gå ut med mig !
Så nu "gömmer" jag mig bakom matte så inte husse får på mig kopplet och sedan gnäller jag lite extra för att skynda på matte. Jaja jag vet jag är en mattehund, men det har jag alltid varit, ända sedan jag kom hit till den här familjen för drygt 1,5 år sedan, och jag lär nog förbli det också. Men man vet ju aldrig, det kan ju hända att husse tar med sig lite extra gott till mig, och då kanske - nej förresten det gör jag nog inte. Jag fortsätter vara mattes hund.
Jipppiiieeee matte tar med mig ut ! Härligt ! Nu ska vi på promenad, nu ska vi på promenad......

Matte och jag tar en sväng mot en av våra favvovägar och sedan fortsätter vi därifrån och det blir en rätt lång runda, och matte traskar på ordentligt fort, så jag får skynda mig lite. Sedan saktar hon ner farten en stund, kopplar loss mig och jag får springa omkring och nosa som jag vill. Det är det bästa av allt.
Efter en stund kallar hon in mig och sedan tar vi lite Rallylydnadsövningar på gångvägen.
Bl a så stannar matte upp, ber mig lägga mig ner, går runt mig och kommer tillbaka.
Jodå sådant håller vi på med rätt ofta. Medan jag ligger ner kommer en kvinna förbi oss, rätt nära, men jag säger inget och nosar inte ens på henne för jag har full koll på matte. Spelar ingen roll att matte inte håller i något kopplet, för man kan ju aldrig veta om hon tänker gå iväg utan mig.......Jo då det har hon gjort, fast bara en liten bit, sedan kom hon tillbaka och jag fick massor av beröm och godis, för att jag låg kvar. Även den här gången fick jag massa godis när matte var tillbaka på min högra sida. Yummie.
Sedan går vi ner till en av gräsplättarna bredvid gångvägen och där blir det lite mer övningar. Vi tar några svängar både 360 grader åt höger och åt vänster, men också några 270 graders svängar
åt höger och vänster, och ja utan koppel. Några "Tysksvängar" blir det också, och några "Stå - stanna kvar" medan matte först går runt mig medan jag står stilla, men också några där matte går iväg en liten bit från mig, och sedan kommer tillbaka. Naturligtvis får jag godis också ! Avslutningsvis tar matte och väljer några "Sitt- Stå" övningar också.
Den här bilden är från en av våra tidigare promenader idag. Men den duger den med, de andra blev så mörka säger matte.

 

 

Lite träning på promenaden !

När vi sedan fortsätter gå på gångvägen får jag fortfarande vara lös. Vi möter en massa människor, det är konstigt nog flera stycken som är ute och går så här på Julaftons eftermiddag/tidig kväll - efter "Kalla Anka". Vid alla möten kallar matte på mig och jag ska gå bredvid henne. Jag undrar varför jag? Vill hon ha sällskap varje gång hon möter någon eller vad kan det bero på ? Men självklart går jag bredvid matte, dels trivs jag där, men sedan får jag också en massa beröm och godisbelöningar ALLA gånger.
Efter ett tag börjar vi närma oss hemma igen. Vi ser husse och "brorsorna" på avstånd och väntar in dem, sedan går vi in tillsammans allihop. Väl hemma igen så blir det paketöppning, och äntligen får jag öppna de där väldoftande paketen. Ja jag trodde jag skulle öppna Wille och Hectors också, för jag trodde att de var mina de också. Men se det var de inte, dem skulle Wille och Hector öppna själva sa matte till mig, så då fick de väl göra det då. Jag fick en ny leksak, ett grisöra och ett härligt kexben. Wille och Hector fick också det så resten av Julaftonskvällen låg vi och tuggade på våra grisöron.

Innan matte la fram paketen !

Promenad - Rallylydnadsträning

Japp nu är det dags igen. Nu ska matte "träna" Rallylydnad med mig. Egentligen undrar jag vem som behöver träna jag.....
Jag kan följa matte, men hon har svårt att följa mig i de olika övningarna. Så kanske är det bäst hon får "träna mig" då. Mig gör det inget, för jag får godis varenda gång vi tränar, och rätt mycket också. Så det kan jag ställa upp på.
Men först tog vi en rastnings promenad. Den innehöll både lite dramatik och var spännande. Först så gick vi på en rätt lerig stig. På ena sidan lutade det rätt brant ner i en dalgång, och på den andra sidan var det lite snårig skog och nyponbuskar.
Matte hade tänkt ta av mig kopplet när hon i samma stund längre bort på den smala stigen såg en kvinna med en storpudel. Storpudeln har både matte och jag mött förr och den är arg på alla hundar den möter och hans matte har det nog rätt jobbigt med honom.
Kvinnan som höll i Storpudeln hon viftade och hade sig med armarna, och vi fattade noll, till att börja med. Men jag blev irriterad och morrade åt Storpudeln, varpå matte sa åt mig att vara tyst. Klart jag lyssnade, någon ordning ska det vara. Men storpudeln fortsatte att hoppa och skälla i sitt koppel, och jag gissar att matte tyst önskade att de skulle vända och att kvinnan skulle få ordning på sin hund.
Jag hade utan problem kunnat möta den där jycken på den här smala stigen, men kvinnan med Storpudeln kunde troligen inte möta oss och kanske var det därför hon viftade och vevade med händerna ?
Eftersom inte kvinnan flyttade sig från stigen, så tog matte med mig nedför den sluttningen som bar av ner mot dalgången. På väg nedför sluttningen så halkade matte till och tappade balansen i leran. Jag hade fortfarande koppel på mig, så jag kände ett lite ryck i kopplet vände mig mot matte och märkte att matte hade släppt kopplet och nu åkte kana en liten bit ner i branten. Matte slog sig inte påstod hon för hon landade ju mjukt eftersom det är gräs.
Matte reste sig upp och tog tag i kopplet igen, men vi såg inte till Storpudeln alls och matte trodde väl att den gått sin väg och började ta sig uppför branten igen. Då fick vi syn på den, jag först, vilket matte nog märkte, och sedan matte. Så vi stannade kvar där i branten vid en nyponbuske, medan kvinnan med storpudeln passerade ovanför oss på den smala stigen. Vi väntade ut dem och lät dem passera och väntade en stund till innan vi gick tillbaka upp på den leriga stigen.
Så kunde vi äntligen fortsätta vår promenad då. Det var verkligen lerigt på stigen och flera gånger höll matte på att halka omkull, men varje gång hittade hon balansen igen. Så småningom kom vi ner till lite fastare mark och istället för att fortsätta hemåt, som vi brukar när vi gått den här stigen, så fortsatte vi ännu längre på gångvägen vi kommit till. Matte släppte mis lös och jag fick springa och nosa hur jag ville och överallt. Ibland sa matte "Spotta ut" när hon trodde att jag hittat något att äta på. En gång hade jag hittat en gammal förpackning som innehållit hamburgare, men den fick jag inte slicka ren för matte. Hon sa att det var äckligt ! Vi följde gångvägen och mötte flera människor med och utan hundar. De uppförde sig och matte såg till att jag uppförde mig också. För varje gång vi mötte någon så kallade hon in mig till sidan, belönade mig med godis och sa till mig att gå där tills vi var klara med mötet. Klart jag gjorde så, jag vet ju att det betyder GODIS !
Vi gick en bra lång sträcka och när vi var nästan hemma kom vi till vår "träningsplats" för Rallylydnads övningar. Matte valde några svängar både 360 graders och 270 graders åt båda hållen. Hon valde också "Stå - Gå runt", "Ligg", "Sitt - Front - 1 steg bak, 2 steg bak, 3 steg bak", "Sitt - 1 steg fram, 2 steg fram, 3 steg fram", "Sitt - Sväng vä - kalla in", "Sitt - sväng hö - kalla in" och även några "tysksvängar". Roligt var det och godis fick jag !
På vägen hem gick vi förbi "min sten". Här brukar jag alltid få springa före matte och hoppa upp på stenen. Så även idag. För det får jag också godis, så varför inte ?
Väl hemma igen var både jag och matte törstiga. Husse undrade varför matte var så lerig på byxbaken, och när hon berättade det så skrattade husse och sa :

"Vad synd att jag inte var där och hade kameran med mig då" !
Hmpfff sa matte och buffade till honom. Sedan tog husse ut de andra två killarna, med ursäkten "Så att du inte behöver halka en gång till"..........
Nä ni nu ska jag släcka törsten och sen "Ta igen mig lite". Ha det gott.

Blött och lerigt.

"Min sten"

Rallylydnadstävling !

Idag är det dags för Rallylydnadstävling.
För ett par dagar sedan så fick vi besök av en kille vid namn Caddie. Han och hans matte skulle också vara med på rallylydnadstävlingen.
Caddie är en trevlig kille, en blandning mellan Bordercollie, Labrador och något mer. Han är lite osäker när han träffar nya kompisar, men när han väl fått lära känna dem så är han en heljuste kille. Nu har han och jag lärt känna varandra, så vi funkar tillsammans.
Eftersom de har en bit att resa så har de sovit över hos oss den här helgen då vi ska på samma ställe idag. jorde inget för jag vill ju helst vara med matte.
Rätt tidigt hade matte väckt mig, medan Wille och Hector fick sova en stund till. Men det gjorde inget för jag vill ju helst vara med matte.
Vi åkte bil en bit, och sedan fick vi vänta i bilen en bra stund jag och Caddie. När mattarna kom tillbaka så fick vi äntligen komma ut och här fanns en massa nya dofter att kolla in. Caddie var lite obekväm med situationen, men hans matte tog det lugnt och lät honom bekanta sig med allt nytt i lugn och ro. Själv tyckte jag bara att det var spännande med allt runtomkring.
Efter ett tag så följde jag med matte in på ridhusläktarna där vi inväntade vår tur att starta. Men det var först på eftermiddagen, för först skulle Caddie starta i Nybörjarklassen tillsammans med 80 andra jyckar sa matte.

Caddie följer sin matte snyggt !

Caddie i momentet "Sitt Front - 1 steg tillbaka, 2 steg tillbaka, 3 steg tillbaka"

Då och då lämnade matte över mig till Gammelmatte eller Ida (Hiros matte) och när matte kom tillbaka hade hon ofta med sig kaffe, eller ngt annat intressant.
Ett tag var matte helt upptagen med att fota Caddie då han tävlade i sin klass. Caddie och hans matte gjorde alla moment bra och Caddie var uppmärksam på sin matte, precis som det ska vara. Men ibland blev han alldeles för "klättrig" på sin matte vilket gjorde att han fick neddrag i poängen.
Medan de var upptagna passade jag på att bekanta mig med en snygg pudeltjej bakom mig på läktaren.Hon var rätt läcker och luktade gott.
Efter en rätt lång väntan så var det äntligen vår tur att gå in på banan. Men vad snopen jag blev när matte inte hade kopplet på mig när vi gick in på banan, men det skulle tydligen vara så. Inte för att det gjorde mig så mkt, men snopen blev jag, men jag följde matte bara.
Mitt i banan verkade hon ha glömt bort ett av momenten och blev lite vilsen, men jag följde henne oavsett vart hon gick. Vi kom igång i banan på rätt väg relativt snabbt igen, och sedan när vi väl var i mål så var matte jätteglad, och då blir ju jag glad också. Men vet ni på ett ställe var det leksaker utlagda, men dem fick inte jag leka med. Det var trist tyckte jag, för matte vill ju alltid leka med mig annars.

Jag fick syn på några leksaker en bit framför oss !

Sedan när vi var klara så fick jag min egen leksak att busa med, och den är ju den bästa av alla ! Dessutom delade matte frikostigt med sig av godiset som hon hade, och det var inget dumt alls för det var köttbullar och de gör mig alldeles jätteglad !
Nu återstod en del väntan igen innan vi fick veta hur det hade gått. Men när matte fått våra poäng så verkade hon nöjd, fast hon sa att vi inte blivit godkända, men att det inte gjorde så mkt för det var så mkt nytt för oss båda här idag.
Caddie blev inte heller godkänd idag, han och hans matte fick "bara" 55 poäng sa hans matte, men min matte tyckte det var jättebra och det tyckte jag med.

Väl hemma igen så var vi båda rätt törstiga. Husse frågade hur det hade gått och matte lämnade vårt omdöme till honom så han fick läsa själv. Men då sa husse att de hade räknat fel, varpå matte fick väldigt bråttom att kolla upp det, och mkt riktigt de hade räknat fel på 10 poäng, och i Rallylydnad är det rätt mycket har jag förstått. Matte ringde upp tävlingssekreteraren och påtalade det varpå tävlingssekreteraren bad matte att maila en inscannad kopia av omdömet till henne.
Matte gjorde så och fick till svar att visst hade de räknat fel, vi hade fått 60 poäng istället för de 70 som vi egentligen skulle ha, så alltså blev vi godkända och det på vår första start i Fortsättningsklassen ! Det var inte illa alls sa matte och blev ännu gladare.
Senare på kvällen så skjutsade matte hem Caddie och hans matte, och när matte var hemma igen var hon så trött så hon gick och lade sig att sova, och jag följde med henne.
Så nu mina kompisar hoppas jag att ni har en bra dag, eller ser till att den blir så bra som möjligt !

På slottspromenad !

I går kom en kompis till oss och hälsade på. Han heter Caddie och är en blandras på 8 år. Caddie och hans matte sover här över helgen sa matte.
Caddie är lite osäker när han träffar nya kompisar och vill gärna gömma sig bakom sin matte, så idag peppade jag honom lite och sedan tog vi med våra mattar på en slottspromenad !
Det var skönt, och när Caddie fått lära känna mig i lugn och ro så busade vi lite och sedan fick vi springa lösa på en stor del av promenaden.
Han är en juste kille Caddie, bara man inte tränger sig på honom, för då blir han osäker. Jag vet ju hur det kan vara så jag respekterade honom och det gjorde att vi stortrivdes tillsammans.
Däremot är Caddie också en kille som gillar att spåra, så vid ett tillfälle när han fick upp ett spår av ngt spännande och ville följa det,så sa hans matte till honom rätt barskt att han skulle gå där hon gick, så då gjorde han så istället. Jag själv höll mig nära matte mest hela tiden, för jag ville inte tappa bort henne och mina godisar som hon hade i fickan.
Vi gick rätt länge och hade en härlig promenad tillsammans, men när vi sedan väl var hemma då kan man lugnt säga att jag var jättetörstig likaså Caddie, så vi drack upp varsin skål full med vatten innan vi var nöjd.
Matte och Caddies matte var hungriga så de åt mat, för den hade husse redan fixat klart.
Hoppas ni haft en härlig dag ni med tjejer och killar !