Mera gäster.....

Ja plötsligt, när matte och vi satt och hade det lugnt och skönt, så kommer husse in med två till gäster.
De blev naturligtvis utskällda av oss de med, men vi kände dem bättre än den gäst som kom i natt. det var mellanhusse och hans tjej som kom.

En gäst.....

Idag, när matte nästan lagt sig att sova så fick vi en gäst hem till oss på besök. Husse hade tydligen hämtat hit henne. jag visst ju vem det var, men Kaia skällde ut henne ordentligt och var väldigt avvaktande och tillät gästen inte att klappa henne förrän hon undersökt henne ordentligt. När Kaia var nöjd så fick gästen så äntligen hälsa på henne.

Äntligen......

Äntligen fick jag börja vara med de andra hemma i flocken. Min tratt var borta och matte lät mig äta min vanliga mat igen. Den var ju inte riktigt lika god som den mat jag fått tidigare, men det var gott och det var skönt att allt började bli som vanligt.
Vad som inte var som vanligt var att matte inte tillät mig att provsmaka saker ute på marken, det hade jag alltid fått göra tidigare, men inte nu.
Husse var likadan. Båda hade som hökögon på mig när vi var ute... Lite jobbigt var det allt !

Tillbaka hos veterinären......

Idag åkte matte och jag tillbaka till veterinären. jag blev väldigt orolig, jag mådde ju bra nu, varför skulle vi hit ?
Det visade sig bara att jag inte hade behövt oroa mig, jag skulle bara ta bort stygnen (enligt matte).
Det var en bekant människa som gjorde det, så jag var ganska lugn, men jag var jätteglad när vi sedan åkte därifrån matte och jag......
Jag fick sedan ha tratten på mig igen, för operationssåret skulle läka lite mer sa matte.

Husse hemma igen......

I flera dagar har husse varit borta. Han är bortrest säger matte. Jag har saknat honom, och matte har inte mått så bra hon heller. Hon har tagit korta promenader med oss, varit ledsen, orolig, lättirriterad och sedan glad om vartannat. Flera gånger har hon bar suttit och gosat och pratat med mig väldigt länge, det är inte så vanligt så länge. Men något är det som har oroat matte.
Men idag kom husse hem, och jag märkte genast att matte mådde bättre på en gång, hon blev gladare och mer som hon brukar vara. Det kändes skönt.
Husse var jätteglad över att se oss och vi glada över att han var hemma igen.

Så skönt.....

Nu har det gått några dagar sedan jag kom hem, och jag får äta jättegod mat här hemma, och dessutom flera gånger per dag. Det känns härligt.
På natten sover jag för mig själv, avskild från de andra, men nedanför mattes säng. Ibland räcker matte ner en hand och klappar på mig och jag pussar tillbaka.
Våra promenader blir korta, men det är okej för jag har fortfarande ont ibland när jag rör mig. Men inte alls så mycket.

Mår bättre idag och får åka hem.........

Idag har jag börjat äta riktig mat, och kortare stunder slipper jag ha tratten på huvudet.
Det känns skönt att inte ha så ont längre, att få äta och faktiskt kunna vifta på svansen utan att det gör ont. Magen känns bra och det kurrar i den lite då och då när en härlig doft av mat når min nos.
Efter en promenad på förmiddagen så behöver inte jag gå in i min bur, istället så får jag komma till ett rum och där är matte !!!!! Gissa om jag blir överlycklig !!! Men jag känner att jag inte kan röra mig så mycket för det gör ont på magen lite i vissa rörelser, så jag nöjer mig med att vifta på svansen och lugnt pussa på matte som verkar lika glad att se mig som jag henne. Jag sätter mig tätt tätt intill matte och vägrar gå därifrån, och ingen tvingar mig. Jag får istället följa med matte ut till bilen och sedan åker vi hem. Åh så skönt, och vad skoj det ska bli att träffa alla andra därhemma.
Det tar en liten stund innan matte får fart på bilen, men sedan så åker vi hemåt.
Väl hemma får jag inte hälsa på de andra. Istället sätter matte mig i ett eget rum och sitter där med mig nästan hela tiden, utom när hon går ut med de andra eller gör ngt i köket. men det går bra det med, bara jag får vara med matte så är jag lycklig.........
Matte tar av mig tratten en stor del av dagen när hon är med mig. Istället får jag en hel pyjamas på mig som känns ganska skön på kroppen. Men framförallt så blir jag mer rörlig och inget hindrar mig att gå omkring. Tratten tog ju liksom i golvet hela tiden och det blev tvärstopp !!! Med pyjamasen så kan jag röra mig nästan som vanligt, men jag kommer inte åt att tvätta mig, fast jag vill det flera ggr och även försöker.......

Jobbigt och otäckt.....

En ny dag kom och nya människor. Ibland kom det någon jag vagt kände igen och då viftade jag försiktigt på svansen. Men rörde jag mig för häftigt eller fort, så gjorde det ont på magen, och jag gnällde till.
Även idag tempades jag, människor klämde och kände på mig osv. jag orkade liksom inte bry mig jag var lite yr och omtöcknad.
Jag åt fortfarande ingen mat, fick bara dropp.
Sent den kvällen fick jag äntligen smak ngt gott, det var mjukt kött. Jag åt försiktigt och tyckte det var underbart gott, men fick inte mer.
Kände att jag började få matlusten tillbaka och det gjorde inte lika ont i magen längre.
Saknade matte något så fruktansvärt, kände mig deppig. Varför kom inte matte tillbaka ?
Somnade med en lite ledsen känsla av ensamhet.

Jag mår inte bra alls......

Jag har ont i magen, vill inte äta, och knappt dricka. Jag mår illa så fort jag försöker. Det har jag gjort i ett par dagar nu och idag åkte matte och jag till veterinären. De undersökte mig och gav mig mediciner. Sedan fick jag stanna ensam där över natten och de tog en massa prover, röntgade och kontrollerade tempen. Smärtan hade lättat, men jag ville inte äta eller dricka och fick därför dropp.
Senare på kvällen somnade jag ganska fort, och när jag vaknade efter ett par timmar kändes det ganska konstigt i kroppen. Det luktade konstigt om mig och jag hade en tratt på huvudet.
Jag fick komma in till en ny bur där det inte fanns några som helst bekanta dofter av mig, och runtomkring mig var det andra hundar och katter i andra burar. jag ville tvätta bort den där konstiga lukten men kom inte åt att tvätta mig på magen, och när jag ändå försökte så sved det till i magen, så jag lät bli. Jag fick fortfarande dropp och åt eller drack inget annat.
Konstigt nog så sov jag, men ibland mådde jag illa och vaknade till lite, men kräktes inte. jag längtade efter matte, efter mina kompisar och hem till mina trygga dofter och omgivningar. Det här var lite skrämmande tyckte jag. Nya människor kom och tittade på mig, tempade mig, klämde och kände på mig. Det var obehagligt, men jag kunde inte göra ngt åt det.

Hela gänget åker......men läskig hemresa

Idag packade matte in oss allihop i bilen !!! Det händer inte ofta !
Wille fick sitta i baksätet för matte har bara 2 burar i bilen och där satt vi andra.
Jag blev väldigt fundersam, och undrade vad vi nu skulle göra, för det måste ju vara ngt alldeles extra när matte tar med oss allihop ? Dessutom hade hon laddat med godis i rejäla mängder !
Nåväl det visar sig.......

Efter ett bra tag så stannade bilen och jag hörde några hundar skälla. Matte gick ut och vi blev kvar i bilen. Matte var borta en stund innan hon kom tillbaka med en för mig helt ny människa.
Den här nya människan tog med oss och matte in till en stor byggnad, och där fanns en massa saker som jag aldrig sett förut. Dags att undersöka saken.

Vi släpptes lösa i byggnaden och for alla åt olika håll för att undersöka allt. Wille skällde som han brukar när han blir lite för exalterad.
Det var skojigt att springa runt, och ibland så kastade den här nya människan eller matte ut godisar som vi fick leta efter. det gillar jag !!!
jag försökte fjäska lite också, och ibland lyckades jag och ibland inte.

Efter ett tags bus och lek så packades vi in i bilen igen allihop, och åkte hemåt gissade jag.
Plötsligt utan förvarning så började bilen skumpa en massa och svänga tvärt till höger och vänster. det var läskigt. Jag åkte omkring lite i buren men gjorde inte illa mig. Kaia, som var i samma bur som jag, puffades upp mot mig några ggr men gjorde heller inte illa sig. Sedan plötsligt stannade bilen, och matte var alldeles stilla. Vad hade hänt ? Något konstigt var det.

Jag blev orolig och började gnälla lite, då hörde jag matte svara med lite skakig röst "så lugn Lothus matte är okej". Men det kände jag lång väg att det var hon inte alls.
Det tog ett tag, men sedan gick matte ur bilen och någon pratade med henne. sedan tystnade de, och matte kom till oss för att se hur vi mådde antog jag. Matte klappade mig men hele hennes kropp bara skakade, så klappana blev skakiga de med. Nöjd med att vi var ok tror jag i alla fall att hon var.

Efter en stund satte sig matte i bilen igen och den började åka baklänges en bit. Sedan stannade den igen och matte gick ut och någon pratade med henne.
Vi allihop hundar satt alldeles tysta, inte ens Wille lät ngt. Lite läskigt och mycket ovanligt. Jamie och Gaila skakade lite hörde jag ifrån buren bredvid, men snart kom matte tillbaka och pratade en stund med oss och då verkade det som att både Jamie och Gaila lugnade ner sig och slutade skaka.

Sedan åkte vi vidare men det gick mycket sakta. Efter en stund stannade matte bilen igen, gick ut ur bilen, och runt den innan hon återigen satte sig i den. Hon drack kaffe kände jag på doften och lindade nog en filt eller ngt om sig lät det som. Så satt hon väldigt länge innan hon återigen kom till oss för att se till oss lite.

Efter en lång stund började bilen röra sig igen, men fortfarande gick det mycket sakta.
Väl hemma så kom husse och mötte oss och tog Gaila, Wille och Jamie med sig, medan matte tog mig och Gaila.

Det var skönt att komma hem igen, här kände vi oss trygga och inte så oroliga som ute i bilen.