Inte bara rehabträning, även bus

Idag på kvällen så blir det en liten "bus" bild.

Det är inte bara träning och sjukgymnastik som är rehabiliterande, även lek och roliga saker är toppen medicin.

Jodå jag har frågat veterinären, och hon sa självklart ska ni leka och ha skojigt. Ibland är lite lek och skoj bättre medicin än bara Sjukgymnastik. Så idag har vi lekt med lite småpinnar, men även en pinne av större modell.

Dock ville jag inte att Lothus skulle tugga för mycket på pinnarna, men att leka lite med dem är okej.

 

 

Livet kan förändras fort !

Idag är det en vecka sedan det som jag aldrig ens tänkt kunnat hända hände.

I Söndags förra veckan hade jag varit ute på en cykeltur. När jag kommer hem så hälsar jag som vanligt på hundarna och alla var glada att se mig, Lothus allrahelst.

Lite senare på kvällen har Lothus ingen styrsel i benen, kan inte stå, gå eller sitta självständigt. Han kan inte hålla balansen själv.

Det blev början på något så oväntat och framför oss har vi nu en lång rehabilitering.

Den som orkar och vill får gärna fortsätta följa oss här på bloggen.

Jag skriver så ofta jag orkar, hinner och kan.

Lothus fortsätter med sin rehabträning

Idag när vi tog ut Lothus för rastning, så var det ganska varmt, trots att det var förmiddag. Vi har just nu 26 grader i skuggan och jag gissar att det säkert är närmare 33 grader i solen, och det är bara förmiddag än.

Lothus och jag passade på att göra lite sjukgymnastik när vi ändå var utomhus medan vi väntade på att "tjejerna" skulle komma ut.

Vi placerade oss i skuggan och Gaila kom ut. Lothus kissade ute, jättebra, och sedan gjorde vi lite mer sjukgymnastik.

- Ståträning, Lothus orkade en gång mer idag än igår

- Böja och sträcka alla tassarna i tur och ordning.

- Sist gjorde vi lite sitträning och försökte få Lothus att sitta kvar självständigt i balans ! Det klarade han en riktigt lång stund ! Min duktiga fina kille. Men sedan blev han lite trött.

 

Vi stannade en stund till i skuggan medan min man rastade de andra i vårt gäng.

När vi sedan kommit in igen och Lothus vilat en stund vid den svala ACn, så gjorde jag lite mer böj och sträck övningar och lät Lothus få jobba lite med balansen så att han kunde få den goa ostskivan som jag hade med mig.

Han var jätteduktig och kämpade på för att få sin belöning.

 

 

Lothus utskriven

Efter dagens besök på djursjukhuset så bestämde vi att Lothus skulle få bli utskriven, komma hem och kanske bli mer motiverad till rebiliteringsträning.

Så vid 16 tiden, efter att jag pratat med Sjukgymnasten och Veterinären och frågat det jag undrade över, så tog jag med mig Lothus hem. Det kändes både skönt och lite oroligt på samma gång.

Väl hemma blev han jätteglad över att få vara med de andra, men Wille höll vi skild från Lothus så att det inte blev något onödigt gruff, då Lothus är i en mycjket utsatt position och inte riktigt kan försvara sig, dessutom vill vi inte ta några som helst risker med dessa två grabbar.

Lothus på permission

Från igår eftermiddag tills idag har vi haft Lothus hemma på permission, och även om det känns lite oroligt och så, så är det samtidigt så skönt.

Det har fungerat ganska bra hemma, även om jag sovit väldigt oroligt, men det är ju förklarligt.

Vid 09 tiden hade Lothus kissat inne på golvet under sängen.

Lothus åt sin frukost tveksamt, han gillade inte burkmaten.

Klockan 14.30 var vi tillbaka på djursjukhuset för check up och feed back.

Jag fick prata med både sjukgymnast som svarade på mina frågor och med veterinären.

Vi pratade om hemgång och efter en genomgång så bestämdes att Lothus skrivs ut idag och får komma hem. Det kändes bra, men också väldigt oroligt. Men jag fick ett akutnummer av veterinären för att kunna nå dem OM jag kände att jag behövde det. Då kändes det lite lugnare.

I slutet av Juni ska vi på återbesök.

Lothus får permission

Idag ringde veterinären mig och uppdaterade mig om Lothus. Hon undrade också om det skulle fungera för oss att ta hem Lothus över natten på permission. Det kunde motivera honom lite mer till att träna hoppades hon, för just nu är han inte så motiverad som de skulle önska. Han vill mest sova.

Diarrén är bättre, det är en mer fast form nu, även om den fortfarande är diarré.

Lothus verkar gladare och lite piggare sedan jag var och hälsade på honom, men han är fortfarande inte så motiverad som de skulle önska. Lothus äter cortison mot smärtan, diarréen är inte borta helt men i en bättre konsistens.

Lothus äter "snällt mot magen" foder och probiotika medicin.

Han kan fortfarande inte kissa självständigt så han har haft en kateter. Dock rinner det lite bredvid, så kanske kanske kan det också komma igång snart, sa veterinären.

 

Lothus tränas att stå tillsammans med rehabiliteringsteamet, han har känsel i tassarna, men ställer dem inte korrekt när de ståtränar honom, utan de får hjälpa honom att få rätt position med tassarna. Men bara att han är villig att försöka stå med hjälp inger ett försiktigt hopp.

 

Så idag får Lothus komma hem på permission till i morgon. Då får vi svar på dels hur han reagerar när han får komma hem, men också för att se hur vi känner det med att ha honom hemma, och hur det fungerar och motiverar Lothus.

 

 

 

 

 

 

 

Jobbigt för Lothus

Neurologen har precis ringt mig och förklarat läget och hur hon skulle vilja fortsätta med Lothus. Hon tror på honom, han har trots allt i nuläget goda förutsättningar att bli återställd och kunna röra sig mer på egen hand.

Hon sa också att Lothus diarré har minskat och att han nu äter cortison istället för Metacam, eftersom han påvisar tecken på att ha ont.

Hon vill att de får bukt med Lothus diarré, så att han så snart som möjligt kan få komma hem till sin invanda miljö och kompisar. För även om han inte kan gå och stå självständigt, än, så kan det motivera honom mer och dessutom får han vara med de han älskar och saknar  

Hur snart han får komma hem beror mycket på diarrén och hans allmäntillstånd.

Han kissar fortfarande inte självständigt, men det kunde vi få hjälp med att ordna sa hon. Det går att ordna så att Lothus kommmer in en gång per dag, och då får hjälp att tömma blåsan.

 

 

Lothus jätteglad för att matte hälsar på

Nu har jag varit och hälsat på Lothus. Han blev jättelycklig över att se och träffa mig. Svansen viftade och han gnällde.

Han lyfte huvudet lite, men det var jobbigt för honom och gjorde ont, så han lade ner det igen och jag lade mig bredvid honom och så gosade vi massor.

Sjukgymnasten kom in till oss och förklarade läget lite mer ingående. Vi pratade en bra stund. Vi provade att ställa Lothus upp och han försökte, men orkade inte så länge.

När hon hade gått så gosade Lothus och jag ett tag till i väntan på veterinären som skulle komma och förklara lite mer, berätta statusen och svara på frågor.

Veterinären kom efter en stund och pratade länge med mig, ville veta hur jag mådde, tänkte och ville gå vidare. Hon förklarade hur statusen var med Lothus och hur Lothus skulle återhämta och deras tänk om hur han bäst kunde rehabiliteras.

Tillsammans bestämde vi, med tanke på att Lothus dels ännu inte har kissat, och dels att han fortfarande har sprutande diarré och förlorar mycket vätska pga den, att han stannar några dagar till.

Men vi bestämde också att jag skulle komma och vara delaktig i och peppa Lothus i hans träning, om inte varje dag så varannan.

Jag sa att jag kan komma varje dag om det känns ok för dem, och det tyckte de lät som bästa lösningen, med tanke på hur Lothus mår just nu. Så jag tror vi kom fram till en bra lösning, det känns i alla fall bra för mig.

 

 

Magnetröntgat Lothus

Idag hörde veterinären av sig på eftermiddagen och berättade att de hade Magnetröntgat Lothus nu, och vad de kunde se så har han fått en blödning och en kotkompression mellan 5-6 halskotan.

Blodet har avstannat tror de men har då bildat en propp som trycker på halskotorna. Ungefär som en stroke, försökte veterinären förklara.

De kommer att ha daglig kontakt med mig och om något försämras så hör de av sig omedelbart.

 

De är väldigt förtjusta i honom berättade veterinären, Lothus är så himla go och gullig, sa hon.

 

Lothus kommer att rehab tränas under tiden han är där, anpassat till vad han orkar.

Som det är just nu så kan Lothus stå upp med hjälp, men han är svag i benen och orkar inte så länge. 

 

 

Pratat med Djursjukhuset

Idag på förmiddagen ringde veterinären mig och ville berätta om Lothus. Hon ville också ha mitt tillstånd att göra en magnetröntgen på Lothus. Utan tvekan sa jag ja, trots att jag vet att det är ganska dyrt.

Lothus mådde efter omständigheterna bra, och Fysioterpeuten har gått igenom honom och ville därför ha en Magnetröntgen så att de kunde se vad som hänt, varför han inte kunde stå eller gå utan att tappa balansen.